OPEN SOURCE

* Kontroll
	Möjlighet att, när det passar en själv, byta leverantör utan att behöva byta system.
	Inte vara beroende av om en programvara slutar att underhållas.
* Stabilitet
	Eftersom programkoden är tillgänglig för alla att ta del av håller traditionellt öppen programvara högre kvalite´t 
	än många slutna sådana. Buggar rapporteras och åtgärdas direkt.
* Oberoende
	Genom att bygga sin IT struktur på öppen programvara blir man oberoende av sin leverantör. Då lösningarna finns fritt
	tillgängliga kan man alltid ta sina problem till en annan konsult eller utvecklare som man trivs bättre med än sin nuvarande. 
	Man riskerar inte heller att låsa in sig i olika format eller beroenden där Programvara A behöver programvara B för att 
	fungera friktionsfritt vilket skulle medföra högre kostnader.
* Valfrihet
	Öppen programvara kommer inte med märkliga krav i sina licenser. Man väljer själv vad man vill göra med sina program och 
	uppdaterar när man själv finner det lämpligt.
* Inget Licenskrångel
	Med öppen programvara fyller man behovet direkt på plats utan att fundera över om där finns resurser för ökade 
	licenskostnader eller hur man skall beställa och aktivera sina program. Merparten av programmen ligger åtkomliga 
	på en ftp server nära dig och kan installeras och användas vid behov.
* Ägande
	När du köper ett program på traditionellt vis köper du egentligen bara rätten till att använda detta program enligt 
	uppställda villkor. Du kommer att få svårt att påverka vad som sker med utvecklingen av programmet i framtiden och 
	riskerar alltid att programmet köps upp, läggs ner eller förändras på ett sätt som inte passar dina behov. Med öppna 
	programvaror har du alltid tillgång till själva källkoden och kommer därför att ha möjlighet att utveckla det efter behov, 
	själv eller i samarbete med andra som har liknande önskemål för sin verksamhet. 

OBS!

Vad är fyra friheter värda?

I denna lilla text skall jag tala om friheter och fri programvara. Fri programvara ses ofta som ett alternativ till sluten programvara. Med sluten programvara menar jag sådan programvara där källkod, framtida planer, kända buggar och annat hålls hemliga för användaren.

Ofta talas det i medier och på företagen om fri programvara i jämförelse med sluten programvara (som är den typ av programvara som oftast används av företag idag). Inte sällan jämförs kostnader av de olika typerna av programvara i jakten på att hitta det billigaste alternativet. Ibland kommer man fram till att det ena är dyrare och i bland det andra. Det beror på flera olika faktorer och det behöver inte nödvändigtvis vara fel att man kommer fram till olika resultat. Situationerna på olika företag ser väldigt olika ut och olika saker värderas på olika sätt så det är helt naturligt att man kommer fram till olika saker.

En sak som ofta förbises är det faktum att fri programvara är just fri. Friheten med fri programvara är ett stort värde i sig som det dock är svårt att sätta en prislapp med kronor och öre på eftersom det är värt olika mycket för olika företag och situationer. Dessutom är det svårt att veta i förväg hur mycket det kommer att vara värt. Men för att kunna börja reda ut vilket värde fri programvara ger så måste vi börja med vad fri programvara egentligen är.

Det finns flera olika sätt att definiera fri programvara. Ett väldigt enkelt och träffsäkert sätt är att titta på de fyra friheter[1] som Free Software Foundation deklarerar som en definition på fri programvara. Dessa är:

• Friheten att använda programmet till vad man vill
• Friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om det behövs
• Friheten att sprida det vidare
• Friheten att sprida förbättrade versioner vidare

Dessa friheter erhålls sällan eller aldrig med sluten programvara och detta missas ofta när någon räknar på den totala kostnaden av ett system. Naturligtvis påpekas inte avsaknaden av dessa friheter av den som säljer den slutna programvaran och de redovisas sällan i jämförelser.

Vad innebär då dessa friheter för till exempel en företagare som skall installera ett nytt datorsystem och inte bryr sig så mycket om datorer över huvud taget? Låt oss titta på dem en och en.

Friheten att använda programmet till vad man vill kanske inte låter så märkvärdig. Det får man väl med all programvara man köper? Tyvärr är det inte så. Många programvaror som säljs idag kommer med en massa begränsningar. En vanlig begränsning är att du bara får använda ett program på en viss maskin och med ett visst antal användare. Tillkommer det fler användare på företaget måste företaget vackert betala mer licenspengar. Det finns också företag som har begränsningar för hur man får använda programmet, till exempel kanske en kund med en viss licens bara får utvärdera programmet men om programmet skall köras i kommersiellt syfte så måste kunden köpa en annan eller ytterligare en licens. Så är det inte med fri programvara, fri programvara får användas till vad du vill, hur mycket du vill. Ingen kommer att vilja ha mer pengar av dig.

Den andra friheten, friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om det behövs kanske inte heller direkt låter så viktig. De flesta kan ju i alla fall inte programmera och även om de kan det så är det inte det roligaste man kan göra att sitta och läsa källkod för att se hur något fungerar. Men denna frihet är faktiskt värd mycket mer än så. Det är denna frihet som borgar för leverantörsoberoende, framtidssäkerhet och kvalitet. Det kanske låter för bra för att vara sant, så jag skall försöka förklara varför.

Leverantörsoberoende är något som många pekar ut som det största värdet av fri programvara. Du kan alltså välja vilken leverantör du vill skall leverera och underhålla din programvara, eller du kan välja att göra det själv om du vill. Du kan om du vill välja att köpa all support av din programvara av ett och samma företag. Du kan uppgradera dina programvaror på ett och samma ställe. Ingen kan säga till dig när du skall uppgradera eftersom du har möjligheten att alltid vända dig till någon annan. Den möjligheten har du inte med sluten programvara eftersom bara den som har källkoden kan underhålla den. Till exempel så kan du inte ladda ner uppgraderingar av Adobe Photoshop från Windows Update som är Microsofts tjänst för automatiska uppdateringar. Detta ger också en framtidssäkerhet. När till exempel Microsoft bestämmer att de inte kommer att underhålla Windows XP mera så måste du uppgradera eftersom bara de kan underhålla produkten. Om en leverantör beslutar att inte längre underhålla en sluten produkt kan inte du vända dig till någon annan för att köpa fortsatt underhåll. Dessa problemställningar finns inte, eller blir i alla fall överkomliga, om du har friheten att studera hur programmet fungerar och ändra det om du vill.

Kvalitet kommer också in här. De som skriver programmen vet att om de ger alla friheten att studera hur programmet fungerar så kommer de att göra sitt yttersta för att det skall vara så buggfritt och snyggt skrivet som det bara går. De vet att folk kommer att titta på det och kommer att höra av sig om de hittar felaktigheter. Att användare gör så bidrar också till att programmen utvecklas snabbt och hela tiden blir bättre och mer stabila.

Den tredje friheten, friheten att sprida programmet vidare borgar för att priset på fri programvara hålls nere. I praktiken är det gratis. Anledningen är att om någon säljer programvara dyrt så har andra rätten att sprida den vidare till vilket pris de vill, till exempel gratis. Så denna frihet gör att fri programvara har ett fördelaktigt pris. Den gör också att du kan erbjuda dina anställda, kunder, elever, grannar eller vad det nu är för några du har i din närhet att använda samma programvaror som du använder. Till exempel kan de som jobbar på ett företag få en CD-skiva med exakt de programvaror som de använder på sin arbetsplats att använda hemma. Likaså kan elever på en skola få med sig alla program som används på en CD-skiva. Det skulle underlätta för många och minska trycket på datasalarna.

Den sista friheten är friheten att sprida programmet vidare i förbättrad form. Inget tvingar dig att sprida din förbättrade form vidare om du inte vill, men är det fri programvara så har du rätten att göra det om du vill. Den här friheten borgar för att ett fritt program gör vad det skall. Om till exempel någon släpper ett program som är fritt med ett så kallat spyware inbakat så kommer någon att uppmärksamma detta och släppa en ny version av samma program utan spyware. Den sista friheten ger oss den rätten. Men man kan aldrig vara helt säker, vill man vara det bör man låta någon oberoende granska koden, något som man kan eftersom vi nu talar om fri programvara och har friheten att, själv eller genom att låta anlita någon, studera hur programmet fungerar.

Så vad vill jag att du tar med dig av detta? Jo nästa gång du jämför ett slutet system med ett fritt. Jämför gärna priserna, men glöm inte dessa friheter som du får med fri programvara. Ställ dig frågan:

-"Hur mycket billigare måste det slutna alternativet vara för att det skall vara värt att ge upp dessa fyra friheter och göra sig helt beroende av en och samma leverantör"
Kommer du fram till att det fria och det proprietära systemet blir lika dyrt, välj det fria.

[1] http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html

Författare: Marcus Rejås

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande 2.5 Sweden licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/ eller skicka ett brev till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94105, USA.